Jag skulle ju inte göra det igen… eller? 😉
När jag cyklade Cykelvasan senast, 2024, avslutade jag mitt inlägg med orden: ”Nu har jag gjort detta, frågan är ifall jag kommer att göra det igen för att slå min egen tid?”

Som ni kanske redan har förstått så blev svaret ja. Jag gjorde det igen! 😄Den här gången hade jag ett tydligt mål – att slå min tid från Cykelvasan 2024 och helst ta mig under fyra timmar.

Från startled 16 till startled 12

Precis som förra gången valde jag att seeda mig genom Orust MTB Giro, och det visade sig bli ett riktigt bra beslut. Även där lyckades jag slå mitt personliga rekord, vilket gav mig en bättre startposition inför Cykelvasan. 2024 startade jag från startled 16. I år stod jag i startled 12. Det kanske låter som en liten skillnad, men för mig kändes det faktiskt som ett kvitto på att träningen och utvecklingen gått åt rätt håll.

Sedan Cykelvasan 2024 har min träningsmängd ökat. Inte nödvändigtvis för att jag specifikt tränat inför Cykelvasan, utan för att min egen cykling och träning helt enkelt har utvecklats. Jag har blivit starkare, fått bättre kondition och framför allt blivit en bättre cyklist.

Så när jag väl bestämde mig för att göra ett sista försök att slå min tid från 2024, kändes det ändå som att jag hade något på gång.

Cykelvasan 2026 – under fyra timmar! 🎉

Jag gick i mål på 03:49:33. Det är en tid jag kommer att vara väldigt nöjd med. Målet var att komma under fyra timmar och jag lyckades! Dessutom förbättrade jag min tid från 2024 med hela 45 minuter. Det är jag faktiskt riktigt stolt över.

Visst, årets bana var något kortare och förhållandena var torrare än 2024. Det spelar förstås in. Men samtidigt vet jag att min egen form också har blivit bättre. Tiden blev därför ett riktigt roligt kvitto på att träningen faktiskt gett resultat.

Full fart från Sälen till Mora

Hur var då känslan under själva loppet? Riktigt bra!

Den långa startbacken gick över förväntan. Där gäller det verkligen att inte stressa. Det är lätt att dras med när alla runt omkring trampar på, men jag försökte hålla mig lugn och hitta mitt eget tempo.

Efter ungefär 30 kilometer kom en liten dipp. Ni som cyklar längre lopp vet känslan – benen känns plötsligt lite tyngre och man börjar fundera på hur långt det egentligen är kvar. Men den här gången gick dippen snabbt över.

Sedan var det bara att köra. Full fart mot Mora! 🚴‍♀️💨 Vi höll en snittfart på 24,18 km/h, och någonstans på vägen fick jag lite extra feeling. Då blev det till och med några omkörningar före och efter kontrollerna. Det är en ganska härlig känsla när man märker att benen faktiskt finns där och att man kan trycka på lite extra.

Energi och vätska – vi hade med oss allt

En sak som fungerade riktigt bra var energi- och vätskeplaneringen. Jag hade proppat min Deuter Rogla 5, min smidiga XC- och gravelryggsäck, full med energi och vatten. Det gjorde att vi inte behövde stanna vid kontrollerna. Det var skönt att kunna hålla flytet och bara fortsätta framåt.

När man har en plan för energi och vätska och kroppen svarar, då blir det helt enkelt mycket roligare att cykla.

Cykelvasan är mer än själva loppet

Vi hade valt att göra hela Cykelvasan-helgen till en liten upplevelse och hyrde stuga i Lindvallen från torsdag till söndag. Det var verkligen ett bra beslut. Istället för att stressa upp, köra loppet och sedan åka hem direkt kunde vi landa på plats, äta ordentligt, fylla på med vätska och bara njuta av hela Cykelvasan-jippot. Och framför allt – ladda batterierna.

På morgonen cyklade vi ner till starten och kom fram alldeles lagom till elitens start. Det var riktigt kul att få se starten på nära håll och känna stämningen innan det var dags för oss motionärer att ge oss iväg.

Och så den där lilla musiktrudelutten vid starten… Jag vet inte riktigt vad det är, men den är så mysig på något sätt. En riktig Cykelvasan-klassiker som hör till hela upplevelsen.

18:e upplagan av Cykelvasan

I år var det faktiskt den 18 upplagan av Cykelvasan. Jag har fortfarande inte blivit någon riktig ”Vasa-fantast”.
Men jag måste erkänna att jag förstår varför så många återkommer år efter år. På bussen hem hörde jag en man berätta att han hade cyklat alla 18 upplagor av Cykelvasan. Det är ändå oerhört imponerande!

Jag känner dock att jag nog får lämna över stafettpinnen till honom och alla andra riktiga Vasa-entusiaster.

Så… blir det Cykelvasan igen?

Nej. Nu säger jag det igen: Jag ska inte cykla Cykelvasan igen. 😉 Jag har nämligen redan hittat nästa års utmaning.
Nästa mål blir Grensrittet – från Strömstad till Halden. Nya vägar, nya kilometer och en ny utmaning att se fram emot.

Vi ses på nästa äventyr!

Läs dom tidigare artiklarna

>> Seedningsloppet på Orust
>> Cykelvasan 2024
>> Deuter Rogla 5 gravel/XC ryggsäck